Sökresultat

Det finns ett samband mellan höga nivåer av miljögiftet PCB och fördelningen av kroppsfett till buken. Det visar en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Obesity. Bukfetma är sedan tidigare känt för förhöjd risk av bland annat diabetes och högt blodtryck. Fetma som sätter sig inne buken är betydligt farligare är den fetma som sätter sig i ytligt på kroppen. Fett inne i buken ha

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/miljogiftet-pcb-kan-oka-risken-bukfetma - 2025-10-23

Ett nytt forskningsprojekt drar igång för att undersöka hur kvinnor med ärftlig risk för typ 2 diabetes svarar på olika sorters träning. Forskningsfonden World Village of Women Sports i Malmö anslår nu en halv miljon kronor med intentionen att det ska bli ytterligare tre miljoner.. Forskningen ska utföras på Lunds universitets Diabetescenter. Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag, finns sjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skraddarsy-traning-kvinnor-i-riskzonen-diabetes - 2025-10-23

Det liknar mest en sofistikerad detalj i ett komplext mätinstrument men det är ett alternativ till injektionssprutor. Med ett högt tryck skjuts läkemedlet genom huden med en fart nästan lika snabbt som ljudet. Läkemedelet passerar genom ett hål inte större än ett myggstick. Forskarna försäkrar att det är smärtfritt. Forskarna vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA, som kon

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sprutor-stickradda-kanske-pa-vag - 2025-10-23

Ungefär hälften av alla vuxna diabetiker plågas mer eller mindre svårt av smärta i fötterna, framför allt nattetid. Nu har ett internationellt forskarteam upptäckt en mekanism bakom smärtorna och det kan vara ett steg mot en ny princip för att dämpa symtomen. Det finns ingen bra förklaring till varför höga och långvariga blodsockernivåer vid diabetes orsakar nervsmärtor, så kallad neuropati. Under

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mekanism-bakom-nervsmarta-i-fotterna-upptackt - 2025-10-23

Först i slutet av 1800-talet förstod läkekonsten att det var skadligt med alla blodtappningar och behandlingen övergavs. Nu visar ny forskning att det inte alltid är så. Blodsocker, blodfetter och blodtryck förbättras efter en blodtappning. I långt mer än tusen år tappades patienter på blod, i stort oberoende av vad de led av. Det fanns olika metoder för att få blodet att flyta. Koppning var en va

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aderlatningen-till-heders-igen - 2025-10-23

I det nya förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer har forskare från Norden gått igenom det aktuella vetenskapliga läget i världen om sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. I de flesta fall har den omfattande genomgången inte gett anledning att ändra rekommendationerna. En viktig nyhet är dock att de nya rekommendationerna fokuserar mer på vilka matvanor som är bra för hälsan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-naringsrekommendationer-lyfter-fram-helheten - 2025-10-23

En viktig anledning till varför en del överviktiga får typ 2 diabetes och andra inte kan bero på frisättningen av tarmhormonet GLP-1. Här skriver Linda Ahlkvist, doktorand på Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, själv om sin forskning. Ett högt födointag, med mycket socker och fett, gör inte bara att man blir tjock. Det leder även till att insulinfrisättningen från bukspottskörteln försä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fran-tarmen-fors-kriget-mot-diabetes - 2025-10-23

Internationella experter har på uppdrag av svenska Vetenskapsrådet utvärderat de första fem årens verksamhet på Lunds universitets Diabetescenter (LUDC). Halvtidsutvärderingen ligger till grund för det fortsatta stödet kommande fem år. Sammantaget lyder betyget ”Mycket väl godkänd”. 2006 beviljade Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas vetenskapliga anslag till 20 så kallade Linnemiljöer och å

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vetenskaplig-niva-i-varldsklass-lovord-och-fortsatt-fortroende - 2025-10-23

Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enklare att leva hälsosamt. – A

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svenskarna-allt-fetare-men-endast-var-tredje-kan-tanka-sig-att-ata-nyttigare - 2025-10-23

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare. - Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/generna-paverkar-var-fettet-lagras-pa-kroppen - 2025-10-23

Allt färre unga typ 1 diabetiker i Sverige riskerar att drabbas av svår njurskada. Det visar en genomgång av data från olika patientregister där forskarna kartlagt alla som hade haft typ 1 diabetes i mer än 14 år och som var i åldrarna 0 och 34 år när de insjuknade i diabetes.
 Dessutom, de allt färre drabbade av njurskador, insjuknar allt längre tid efter diagnos.

 Forskarna har tittat på vilka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiska-njurskador-minskar - 2025-10-23

J.W.Runebergs pris år 2019 tilldelas professor Leif Groop för hans banbrytande forskning i diabetes. Priset delas ut av Finska Läkaresällskapet för framgångsrik vetenskaplig verksamhet inom medicin. Leif Groop fick sin läkarutbildning i Bern, och återvände därefter till Österbotten i Finland, där han tjänstgjorde som hälsocentralsläkare i Närpes. lntresset för diabetes väcktes tidigt. Han var pion

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jwrunebergs-pris-till-leif-groop - 2025-10-23

Resultaten i en ny avhandling visar på möjligheterna till individanpassad behandling av typ 2 diabetes, och demonstrerar nyttan med att använda gennätverksanalys för att identifiera viktiga gener och potentiella nya läkemedel för typ 2 diabetes. Här skriver Annika Axelsson själv om sitt arbete. Förmågan att frisätta insulin är nedsatt hos personer med typ 2 diabetes. Insulin behövs för att hålla b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gennatverksanalyser-individanpassade-behandlingar - 2025-10-23

Transplanterade insulinproducerande celler hos djur med diabetes kan överleva länge om djuren får tillfällig immunhämmande behandling i samband med transplantationen. Det visar en ny studie i tidskriften Diabetologia av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA. Resultaten skulle kunna få betydelse för klinisk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvarig-hamning-av-immunsystemet-kan-skydda-transplantat-vid-diabetes - 2025-10-23

Välkommen till vårens diabeteskväll med populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell forskning. Seminariet äger rum den 24 april 2019 kl 17.30-20.00 i Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus i Malmö.  PROGRAM: 17.30 Introduktion, moderator till kvällens föreläsningarMalin Fex, forskare, Molekylär metabolism, Lunds universitet.17.40 Nytt ”blodplåster” läker svåra fotsårMagnus Löndahl, docent Lu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforelasningar-allmanheten - 2025-10-23

Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna i världen. En av de starkaste riskfaktorerna för dessa sjukdomar utgörs av höga nivåer av fetter i blodet. Idag arbetar forskarna med att ta fram och testa nya metoder så att läkarna lättare ska hitta patienter med hög risk för dessa sjukdomar. Slår det väl ut kan det även hjälpa diabetespatienter. Många vet inte om att de har förhöjda halter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-nya-metoder-hjalpa-lakare-att-hitta-hogriskpatienter - 2025-10-23

Forskare i Kanada har för första gången lyckats odla mänskliga blodkärl i laboratorium. I en studie som publiceras i tidskriften Nature visar forskarna att de med hjälp av odlade kärl även lyckats förhindra att det uppstår förändringar i blodkärlen hos möss. - Att vi nu kan odla mänskliga blodkärl som organoider från stamceller är banbrytande, säger Josef Penniger som är ansvarig för studien och v

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/konstgjorda-blodkarl-ger-skjuts-forskningen - 2025-10-23

Hon övergav tidigt planerna på att bli vägarbetare. En starkt bidragande orsak till det var hennes farbror Thomas Walz, cancerforskaren, som tog henne med till labbet. Då fastnade hon för naturvetenskapen. - Han visade mig hur man odlar celler, vad flytande kväve är och annat som var så fascinerande, säger Helena Jones.Idag är hon forskare på Biomedicinskt centrum i Lund i gruppen ”Molekylär endok

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/molekylara-signalvagar-familj-och-innebandy-med-grabbarna - 2025-10-23

Ett svenskt forskarlag lett från Karolinska Institutet har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forhindrade-diabetes-hos-moss - 2025-10-23

Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I undersökningen fick möss nitrat via sitt dricksvatten, något som fick dem att uppvisa en kraftigt ökad muskelstyrka – och detta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/spenatens-gata-lost-darfor-gor-den-oss-starka - 2025-10-23